LjudTa fram målbeskrivningen så att du kan se hur punkterna är formulerade. Annars kan det vara svårt att hänga med i detta kortfattade sammandrag.
Godkänt1. Exempel på ljudkällor: högtalare, piano, nyckelskrammel, hundskall, och lövrassel. Det ljudkällor har gemensamt är att de vibrerar. Läs mer på sidan 130.
2. Stryck den här punkten. Vi har inte hunnit med hörbarhetsgränsen ordentligt.
3. Tonhöjden beror på vilken frekvens ljudkällan har. Frekvens = antalt svängningar per sekund. Enheten är hertz, förkortas Hz. Hög frekvens, det vill säga många svängningar per sekund ger en hög ton (ljus ton). Låg frekvens, det vill säga få svängningar per sekund ger en låg ton. Titta på sidan 131 i fysikboken. Där finns en bra oscilloskopbild som visar detta. Texten som finns under rubriken Höga och låga toner är också läsvärd.
4. Ljudets hastighet är 340 m/s i luft. Man märker att ljudet inte går lika fort som ljuset när det åskar. Först ser man blixten och sedan kan det ta flera sekunder innan knallen hörs.
Eko visar också att ljud inte går hur fort som helst. Om man ropar "hallå" mot en bergvägg långt borta måste man vänta några sekunder innan ljudet kommer tillbaka. Om man tittar på ett flygplan som flyger förbi verkar det som om ljudet kommer från en punkt bakom planet. Läs om det på sidan 135.
5. Buller är oregelbundna svängningar. Du kommer kanske i håg att vi tittade på hur oregelbundna svängningar ser ut på oscilloskopet. Vi skramlade med nycklarna framför mikrofonen och bilden på oscilloskoet blev då väldigt spretig, höga och låga toppar om vart annat, breda och smala huller om buller. Buller kan även helt enkelt betyda störande ljud. Det är mycket individuellt vad olika personer uppfattar som störande. Läs mer på sidan 133.
Eko kallas det när ljudvågor studsar mot något och kommer tillbaka. En del av ljudet som träffar till exempel en vägg studsar tillbaka som eko och en del absorberas av väggen. Mjuka, porösa och ojämna ytor absorberar ljudvågor bra. Det gör däremot inte hårda, täta och släta ytor. De ger bra eko. Läs mer på sidan 136.
Resonans kan man förklara som medsvängning. Kommer du i håg att vi slog an en stämgaffel och lyssnade på det svaga ljudet från den? Sedan satte vi stämgaffelns baksida mot en bordsskiva och då blev ljudet starkare. Det beror på att hela bordsytan börjarsvänga i samma takt som stämgaffeln. Läs mer på sidan 137.
6. Störande buller, hur kan man minska det? Ja, som jag skrev i punkt 5 är mjuka, porösa och ojämna ytor bra på att absorbera (= ta upp) ljud. Man kan inreda ett rum med tyg, akustikplattor, heltäckningsmattor, stoppade möbler, vanliga mattor och gardiner om man vill dämpa ljudet. De är gjorda av just mjuka och porösa material. Utomhus kan man sätta upp bullerplank vid motor- och järnvägar. När det störande ljudet träffar planket studsar en del tillbaka och en del absorberas. Man kan också göra själva ljudkällan svagare genom att lägga tyst asfalt på motorvägar eller sätta ljuddämpare på motorfordon. Det finns en bra lista i boken som handlar om åtgärder mot buller. Du hittar den på sidan 143.
7. Örats delar och funktion handlar den här punkten om. Jag hänvisar er till övningsbladet som vi gjorde på en lektion. Om du vill läsa mer om örats funktion rekommenderar jag dig att titta i biologiboken.
Väl godkänt
1. Gemensamma egenskaper hos ljudvågor och vattenvågor:
* Det är själva vågen som fortplantar sig (rör sig) framåt, inte själva materian. Se laborationen "Slinky spring" som finns här på bloggen. (I början av maj publicerades det inlägget.)
* Både i ljudvågor och vattenvågor blir mindre och mindre ju längre bort från ljudkällan eller det som orsakar vattenvågen de kommer.
2. Hur ljud fortplantas med utgångspunkt i partikelmodellen handlar det om nu. Den här punkten kräver fina illustrationer, som jag har svårt att åstadkomma här och nu. Som tur är finns det en stor grå ruta på sidan 137 i vår fysikbok som visar hur går till. Om du har varit vaken på lektionerna och dessutom haft papper och penna tillgängkigt är det mycket möjligt att du har skrivit om detta i ditt skrivhäfte. Se efter! Jag har nämligen ritat och beskrivit detta på tavlan.
3. Örats kapacitet har vi inte pratat så mycket om. Vi har pratat om att ett normalt öra på en ung person kan uppfatta frekvenser mellan 20-20 000 Hz. Med åldern försämras örats förmåga att uppfatta höga frekvenser. När ni testade era fräscha öron var det många som hörde upp till 16 000 Hz. Jag som är 38 år hör upp till 13 800 Hz och det går bara utför. Nåja.
4. Ultraljud och infraljud har vi gjort anteckningar om. Dessa anteckningar kan du också hitta här på bloggen och i din skrivbok.
5. Hur hörselsinnet kan upfatta riktningen till en ljudkälla ska vi fundera på nu. Vi gjorde en laboration som handlade om detta. Hela klassen ställde sig i en ring utom en person som stod i miten och blundade. Vi som stod i ringen skickade ljudlöst runt ett provrör med lite grus i. Ibland gav jag tecken åt den som för tillfället råkade hålla i provröret att skramla lite med det. Försökspersonen i mitten skulle då peka ut varifrån ljudet kom. När försökspersonen fick använda båda öronen gick det bra men när ett öra proppades igen med ett finger blev det svårt. Varför? Jo, när ljudvågorna kommer från sidan når de ena örat före det andra. Den lilla tidsskillnaden uppfattar hjärnan och kan räkna ut varifrån ljudet kommer. När man håller för ena hörat kommer givetvis ingen tidsskillnad att uppså och det blir svårt att avgöra varifrån ljudet kommer. Det finns en bra bild som visar detta på sidan 139 i fysikboken.
