Bloggadressen no8c.blogspot.com känns inte längre aktuell nu när ni börjar nian. Därför har jag startat en ny blogg som du hittar här:
no9crunby.blogspot.com
Jag kan inte lägga in länkar i löpande text, men i rutan här intill hittar du en.
torsdag 14 augusti 2008
torsdag 12 juni 2008
Sommarlov!
Skolavslutning
I dag var det avslutning. Efter den gemensamma avslutningen för skolår 6-9 bakom idrotshallen gick vi till textilslöjdssalen.
Marianne hade plockat fina dagliljor och lupiner i sin trädgård som hon sedan dekorerade textilslöjdssalen med.
Josefines och Nicks föräldrar hade ordnat med fika. Jättegoda rulltårtsbakelser! Tack för hjälpen.
Vi delade ut betygen och Marianne höll ett fint tal - utan manus! Sedan var det dags att ta ett extra adjö till de elever som slutar i klassen. De fick en ros och en skriven hälsning från hela klassen med foton på alla oss som kommer att sakna er.
Till sist fick Marianne och jag varsin orchidée och en fin karaff. Tusen tack från oss båda.
Väldigt fin karaff, eller hur?
Orchidéen var också väldigt fin.
Avslutningsvis måste jag bara visa er min käre no-kollega Olles härliga slips som han bar dagen till ära. Periodiska systemet över hela slirren!
Tack för det här läsåret! Vi ses i höst och tar nya friska tag!
Trevlig sommar önskar Marianne och Åsa
I dag var det avslutning. Efter den gemensamma avslutningen för skolår 6-9 bakom idrotshallen gick vi till textilslöjdssalen.
Marianne hade plockat fina dagliljor och lupiner i sin trädgård som hon sedan dekorerade textilslöjdssalen med.
Josefines och Nicks föräldrar hade ordnat med fika. Jättegoda rulltårtsbakelser! Tack för hjälpen.
Vi delade ut betygen och Marianne höll ett fint tal - utan manus! Sedan var det dags att ta ett extra adjö till de elever som slutar i klassen. De fick en ros och en skriven hälsning från hela klassen med foton på alla oss som kommer att sakna er.
Till sist fick Marianne och jag varsin orchidée och en fin karaff. Tusen tack från oss båda.
Väldigt fin karaff, eller hur?
Orchidéen var också väldigt fin.
Avslutningsvis måste jag bara visa er min käre no-kollega Olles härliga slips som han bar dagen till ära. Periodiska systemet över hela slirren!
Tack för det här läsåret! Vi ses i höst och tar nya friska tag!
Trevlig sommar önskar Marianne och Åsa
torsdag 5 juni 2008
Senaste veckan - utvärdering och skogstur
Utvärdering
Vi har utvärderat terminens noundervisning. Först svarade eleverna individuellt på frågor om sin egen insats, nivån på undervisningen och andra frågor om hur det varit under terminen. Sedan bildade vi grupper om 3-5 personer för att bland annat diskutera hur intressanta respektive ointressanta lektioner är upplagda och ge förslag på förbätttringar.
Skogstur
Innan vi gick ut delade jag ut fysikproven så att ni fick tillfälle att titta igenom dem och ställa frågor.Vi gick en sväng förbi församlingshemmet och sedan upp i runbyskogen. Vi tittade på träd, till exempel oxel, lind, lönn, hägg och en.
Oxel
Lindlöven ser ut som hjärtan.
På baksidan av hägglöven kan man se att bladnerverna bildar "kyrkfönster".
Akleja
Löktrav, om man gnuggar sönder ett blad luktar det lök.
Vi tittade också på ryssgubbe, vitplister, brännässla, teveronika, daggkåpa, skelört, gökärt, med flera. Bara på kul tog jag med några vanliga träd på finska:
mänty = tall
koivu = björk
kataja = en
Betygsprat
I dag passade jag på att prata med var och en om terminsbetygen i fysik, kemi och biologi på mentorstiden. De som jag för tillfället inte pratade med städade ur sina skåp.
fredag 30 maj 2008
Hemma med sjukt barn
Jag har varit hemma med sjukt barn i dag också, så jag har ingen aning om vad ni har haft för er. Trevlig helg!
måndag 26 maj 2008
Hej!
Jag ser på besöksstatistiken att ni är här inne och pluggar. Bra!
Tänk på att ha en positiv inställning när du pluggar; "Jag kan lära mig det här", "Jag är smart" och "Jag förstår om jag koncentrerar mig". Var snäll mot dig själv när du lärt dig något, beröm dig själv.
Lycka till i morgon!
Tänk på att ha en positiv inställning när du pluggar; "Jag kan lära mig det här", "Jag är smart" och "Jag förstår om jag koncentrerar mig". Var snäll mot dig själv när du lärt dig något, beröm dig själv.
Lycka till i morgon!
Kortfattad genomgång av målbeskrivningen, del 2 Ljus
Ljus
Ta fram målbeskrivningen så att du kan se hur punkterna är formulerade. Annars kan det vara svårt att hänga med i detta kortfattade sammandrag.
Godkänt
1. Hur ögat uppfattar ett beyst föremål
2. Ljusstrålar går rakt fram. Om ljusstrålarna hindrs blir det skugga. Ljusstrålarna som passerar förbi hindret kan inte svänga in bakom det, därför blir det skugga där. Läs mer på sidan 152.
3. Reflexionslagen: Infallsvinkeln = reflexionsvinkeln. Läs om refexionslagen längre ned på den här bloggsidan. Där finns också en bild som visar det hela. Även fysikboken berättar om refexionslagen på sidan 154.
4. Konvexa och konkava linser har jag också berättat om längre ned på den här sidan. Läs det. Du behöver inte alls bläddra långt. Informationen på sidan 158 i Sjöbergs och Ekstigs bok kan också kasta en del ljus över frågan.
5. Ögats delar och funktion har vi gått igenom. Ni har satt ut delarna på ett arbetsblad som jag hoppas att ni har sparat. Funktionen gick vi igenom i samband med det. Om du vill läsa mer om det, ta fram biologiboken. I fysikboken kan du också läsa om ögat, fast inte så detaljerat, på sidan 161.
Väl godkänt
1. Här skulle jag behöva rita och förklara på vita tavlan. Tyvärr har jag ingen möjlighet till det här. Kanske borde jag testa att rigga upp en kamera och spela in genomgångarna? Nej, där går gränsen. Det kommer jag inte att göra. Nåja. Var var jag? Jag hänvisar till övre hälften av sidan 156 i fysikboken. Fast jag vet att ni inte gillar att jag gör det. Det finns även ett inlägg längre ned på den här sidan, under plastmuggarna med skruvbrickorna. Där finns en bild på en laserstråle som går genom en glasbit och bryts. Läs det också.
2. Tyvärr har vi inte hunnit med totalreflexion och fiberoptik. Det är synd, men som alltid är tiden alltför knapp.
3. Ögat kan ändra brännvidden på sin lins med hjälp av små muskler. Det betyder att linsen kan bli tjockare och smalare. När linsen är tjock bryts ljuset mer än när den är smal. På så sätt kan vi se skarpt på olika avstånd. Pupillen reglerar ögats ljusinsläpp. Vad det gäller korrigering av synfel kan du läsa en hel del om det längre ned på bloggen. Som vanligt tar även vår eminenta fysikbok upp det vi har gått igenom. titta på sidan 161.
4. Man kan dela upp vitt ljus med ett prisma till exempel. Läs under rubriken "Färger 1" längre ned i bloggen. I fysikboken finns en snygg bild på ett prisma och ett spektrum på sidan 163. Ultraviolett och infrarött ljus ligger utanför det våglängdsområde som våra ögon kan uppfatta. Ultraviolett(kortare våglängd än synligt ljus) finns utanför violett och infrarött(längrevåglängd än synligt ljus) finns utanför rött. Läs mer här i bloggen under rubriken "Elektromagnetiskt spektrum" och i boken på sidan 163.
5. Polariserat ljus, läs under rubriken "Polaroidglasögon" här i bloggen. Polariserat ljus svänger endast i en riktning. Läs på sidan 166.
Laserljus förkaras på sidan 166. Vi patade om laserljusets egenskaper i samband med att vi tittade på ljusbryting i konkava och konvexa linser.
6. Paralleller mellan ljud och ljus betraktade som vågrörelser. Det här gick vi igenom förra veckan. Det var kul tyckte jag. Läs om det på sidan 165.
Nu är jag klar. Jag ska bara tillverka själva provet. Plugga på ordentligt nu. Tänk på vad jag har lärt er om studieteknik.
Lycka till!
önskar Åsa
Kortfattad genomgång av målbeskrivningen, del 1 Ljud
Ljud
Ta fram målbeskrivningen så att du kan se hur punkterna är formulerade. Annars kan det vara svårt att hänga med i detta kortfattade sammandrag.
Godkänt
1. Exempel på ljudkällor: högtalare, piano, nyckelskrammel, hundskall, och lövrassel. Det ljudkällor har gemensamt är att de vibrerar. Läs mer på sidan 130.
2. Stryck den här punkten. Vi har inte hunnit med hörbarhetsgränsen ordentligt.
3. Tonhöjden beror på vilken frekvens ljudkällan har. Frekvens = antalt svängningar per sekund. Enheten är hertz, förkortas Hz. Hög frekvens, det vill säga många svängningar per sekund ger en hög ton (ljus ton). Låg frekvens, det vill säga få svängningar per sekund ger en låg ton. Titta på sidan 131 i fysikboken. Där finns en bra oscilloskopbild som visar detta. Texten som finns under rubriken Höga och låga toner är också läsvärd.
4. Ljudets hastighet är 340 m/s i luft. Man märker att ljudet inte går lika fort som ljuset när det åskar. Först ser man blixten och sedan kan det ta flera sekunder innan knallen hörs.
Eko visar också att ljud inte går hur fort som helst. Om man ropar "hallå" mot en bergvägg långt borta måste man vänta några sekunder innan ljudet kommer tillbaka. Om man tittar på ett flygplan som flyger förbi verkar det som om ljudet kommer från en punkt bakom planet. Läs om det på sidan 135.
5. Buller är oregelbundna svängningar. Du kommer kanske i håg att vi tittade på hur oregelbundna svängningar ser ut på oscilloskopet. Vi skramlade med nycklarna framför mikrofonen och bilden på oscilloskoet blev då väldigt spretig, höga och låga toppar om vart annat, breda och smala huller om buller. Buller kan även helt enkelt betyda störande ljud. Det är mycket individuellt vad olika personer uppfattar som störande. Läs mer på sidan 133.
Eko kallas det när ljudvågor studsar mot något och kommer tillbaka. En del av ljudet som träffar till exempel en vägg studsar tillbaka som eko och en del absorberas av väggen. Mjuka, porösa och ojämna ytor absorberar ljudvågor bra. Det gör däremot inte hårda, täta och släta ytor. De ger bra eko. Läs mer på sidan 136.
Resonans kan man förklara som medsvängning. Kommer du i håg att vi slog an en stämgaffel och lyssnade på det svaga ljudet från den? Sedan satte vi stämgaffelns baksida mot en bordsskiva och då blev ljudet starkare. Det beror på att hela bordsytan börjarsvänga i samma takt som stämgaffeln. Läs mer på sidan 137.
6. Störande buller, hur kan man minska det? Ja, som jag skrev i punkt 5 är mjuka, porösa och ojämna ytor bra på att absorbera (= ta upp) ljud. Man kan inreda ett rum med tyg, akustikplattor, heltäckningsmattor, stoppade möbler, vanliga mattor och gardiner om man vill dämpa ljudet. De är gjorda av just mjuka och porösa material. Utomhus kan man sätta upp bullerplank vid motor- och järnvägar. När det störande ljudet träffar planket studsar en del tillbaka och en del absorberas. Man kan också göra själva ljudkällan svagare genom att lägga tyst asfalt på motorvägar eller sätta ljuddämpare på motorfordon. Det finns en bra lista i boken som handlar om åtgärder mot buller. Du hittar den på sidan 143.
7. Örats delar och funktion handlar den här punkten om. Jag hänvisar er till övningsbladet som vi gjorde på en lektion. Om du vill läsa mer om örats funktion rekommenderar jag dig att titta i biologiboken.
Väl godkänt
1. Gemensamma egenskaper hos ljudvågor och vattenvågor:
* Det är själva vågen som fortplantar sig (rör sig) framåt, inte själva materian. Se laborationen "Slinky spring" som finns här på bloggen. (I början av maj publicerades det inlägget.)
* Både i ljudvågor och vattenvågor blir mindre och mindre ju längre bort från ljudkällan eller det som orsakar vattenvågen de kommer.
2. Hur ljud fortplantas med utgångspunkt i partikelmodellen handlar det om nu. Den här punkten kräver fina illustrationer, som jag har svårt att åstadkomma här och nu. Som tur är finns det en stor grå ruta på sidan 137 i vår fysikbok som visar hur går till. Om du har varit vaken på lektionerna och dessutom haft papper och penna tillgängkigt är det mycket möjligt att du har skrivit om detta i ditt skrivhäfte. Se efter! Jag har nämligen ritat och beskrivit detta på tavlan.
3. Örats kapacitet har vi inte pratat så mycket om. Vi har pratat om att ett normalt öra på en ung person kan uppfatta frekvenser mellan 20-20 000 Hz. Med åldern försämras örats förmåga att uppfatta höga frekvenser. När ni testade era fräscha öron var det många som hörde upp till 16 000 Hz. Jag som är 38 år hör upp till 13 800 Hz och det går bara utför. Nåja.
4. Ultraljud och infraljud har vi gjort anteckningar om. Dessa anteckningar kan du också hitta här på bloggen och i din skrivbok.
5. Hur hörselsinnet kan upfatta riktningen till en ljudkälla ska vi fundera på nu. Vi gjorde en laboration som handlade om detta. Hela klassen ställde sig i en ring utom en person som stod i miten och blundade. Vi som stod i ringen skickade ljudlöst runt ett provrör med lite grus i. Ibland gav jag tecken åt den som för tillfället råkade hålla i provröret att skramla lite med det. Försökspersonen i mitten skulle då peka ut varifrån ljudet kom. När försökspersonen fick använda båda öronen gick det bra men när ett öra proppades igen med ett finger blev det svårt. Varför? Jo, när ljudvågorna kommer från sidan når de ena örat före det andra. Den lilla tidsskillnaden uppfattar hjärnan och kan räkna ut varifrån ljudet kommer. När man håller för ena hörat kommer givetvis ingen tidsskillnad att uppså och det blir svårt att avgöra varifrån ljudet kommer. Det finns en bra bild som visar detta på sidan 139 i fysikboken.
Ta fram målbeskrivningen så att du kan se hur punkterna är formulerade. Annars kan det vara svårt att hänga med i detta kortfattade sammandrag.
Godkänt
1. Exempel på ljudkällor: högtalare, piano, nyckelskrammel, hundskall, och lövrassel. Det ljudkällor har gemensamt är att de vibrerar. Läs mer på sidan 130.
2. Stryck den här punkten. Vi har inte hunnit med hörbarhetsgränsen ordentligt.
3. Tonhöjden beror på vilken frekvens ljudkällan har. Frekvens = antalt svängningar per sekund. Enheten är hertz, förkortas Hz. Hög frekvens, det vill säga många svängningar per sekund ger en hög ton (ljus ton). Låg frekvens, det vill säga få svängningar per sekund ger en låg ton. Titta på sidan 131 i fysikboken. Där finns en bra oscilloskopbild som visar detta. Texten som finns under rubriken Höga och låga toner är också läsvärd.
4. Ljudets hastighet är 340 m/s i luft. Man märker att ljudet inte går lika fort som ljuset när det åskar. Först ser man blixten och sedan kan det ta flera sekunder innan knallen hörs.
Eko visar också att ljud inte går hur fort som helst. Om man ropar "hallå" mot en bergvägg långt borta måste man vänta några sekunder innan ljudet kommer tillbaka. Om man tittar på ett flygplan som flyger förbi verkar det som om ljudet kommer från en punkt bakom planet. Läs om det på sidan 135.
5. Buller är oregelbundna svängningar. Du kommer kanske i håg att vi tittade på hur oregelbundna svängningar ser ut på oscilloskopet. Vi skramlade med nycklarna framför mikrofonen och bilden på oscilloskoet blev då väldigt spretig, höga och låga toppar om vart annat, breda och smala huller om buller. Buller kan även helt enkelt betyda störande ljud. Det är mycket individuellt vad olika personer uppfattar som störande. Läs mer på sidan 133.
Eko kallas det när ljudvågor studsar mot något och kommer tillbaka. En del av ljudet som träffar till exempel en vägg studsar tillbaka som eko och en del absorberas av väggen. Mjuka, porösa och ojämna ytor absorberar ljudvågor bra. Det gör däremot inte hårda, täta och släta ytor. De ger bra eko. Läs mer på sidan 136.
Resonans kan man förklara som medsvängning. Kommer du i håg att vi slog an en stämgaffel och lyssnade på det svaga ljudet från den? Sedan satte vi stämgaffelns baksida mot en bordsskiva och då blev ljudet starkare. Det beror på att hela bordsytan börjarsvänga i samma takt som stämgaffeln. Läs mer på sidan 137.
6. Störande buller, hur kan man minska det? Ja, som jag skrev i punkt 5 är mjuka, porösa och ojämna ytor bra på att absorbera (= ta upp) ljud. Man kan inreda ett rum med tyg, akustikplattor, heltäckningsmattor, stoppade möbler, vanliga mattor och gardiner om man vill dämpa ljudet. De är gjorda av just mjuka och porösa material. Utomhus kan man sätta upp bullerplank vid motor- och järnvägar. När det störande ljudet träffar planket studsar en del tillbaka och en del absorberas. Man kan också göra själva ljudkällan svagare genom att lägga tyst asfalt på motorvägar eller sätta ljuddämpare på motorfordon. Det finns en bra lista i boken som handlar om åtgärder mot buller. Du hittar den på sidan 143.
7. Örats delar och funktion handlar den här punkten om. Jag hänvisar er till övningsbladet som vi gjorde på en lektion. Om du vill läsa mer om örats funktion rekommenderar jag dig att titta i biologiboken.
Väl godkänt
1. Gemensamma egenskaper hos ljudvågor och vattenvågor:
* Det är själva vågen som fortplantar sig (rör sig) framåt, inte själva materian. Se laborationen "Slinky spring" som finns här på bloggen. (I början av maj publicerades det inlägget.)
* Både i ljudvågor och vattenvågor blir mindre och mindre ju längre bort från ljudkällan eller det som orsakar vattenvågen de kommer.
2. Hur ljud fortplantas med utgångspunkt i partikelmodellen handlar det om nu. Den här punkten kräver fina illustrationer, som jag har svårt att åstadkomma här och nu. Som tur är finns det en stor grå ruta på sidan 137 i vår fysikbok som visar hur går till. Om du har varit vaken på lektionerna och dessutom haft papper och penna tillgängkigt är det mycket möjligt att du har skrivit om detta i ditt skrivhäfte. Se efter! Jag har nämligen ritat och beskrivit detta på tavlan.
3. Örats kapacitet har vi inte pratat så mycket om. Vi har pratat om att ett normalt öra på en ung person kan uppfatta frekvenser mellan 20-20 000 Hz. Med åldern försämras örats förmåga att uppfatta höga frekvenser. När ni testade era fräscha öron var det många som hörde upp till 16 000 Hz. Jag som är 38 år hör upp till 13 800 Hz och det går bara utför. Nåja.
4. Ultraljud och infraljud har vi gjort anteckningar om. Dessa anteckningar kan du också hitta här på bloggen och i din skrivbok.
5. Hur hörselsinnet kan upfatta riktningen till en ljudkälla ska vi fundera på nu. Vi gjorde en laboration som handlade om detta. Hela klassen ställde sig i en ring utom en person som stod i miten och blundade. Vi som stod i ringen skickade ljudlöst runt ett provrör med lite grus i. Ibland gav jag tecken åt den som för tillfället råkade hålla i provröret att skramla lite med det. Försökspersonen i mitten skulle då peka ut varifrån ljudet kom. När försökspersonen fick använda båda öronen gick det bra men när ett öra proppades igen med ett finger blev det svårt. Varför? Jo, när ljudvågorna kommer från sidan når de ena örat före det andra. Den lilla tidsskillnaden uppfattar hjärnan och kan räkna ut varifrån ljudet kommer. När man håller för ena hörat kommer givetvis ingen tidsskillnad att uppså och det blir svårt att avgöra varifrån ljudet kommer. Det finns en bra bild som visar detta på sidan 139 i fysikboken.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
