Kemiprov

I dag var det prov. Hoppas att det gick bra för er.

Sista lektionen med tankekartorna

Så här ser några av dem ut:

Ett utkast


Detalj


Detalj


Påbörjad

Visserligen behöver jag inte ha inte ha in tankekartorna förrän den 30 maj, men det finns ingen anledning att vänta med inlämningen. Lämna in så snart som möjligt. Det blir varken roligare eller bättre av att skjuta upp arbetet, snarare tvärt om, att sitta med gammalt jobb i slutet av maj när solen skiner ute är inte kul.

Mera arbete med tankekartorna

Vi fortsatte att arbeta med tankekartorna i dag.

Använd gärna färger för att visa på samband, bilder för att tydliggöra och olika textstorlek för att markera huvudgrenar och sidogrenar.


En tankekarta tar form.


Ett utkast

Tankekartan

I dag började vi att arbeta med tankekartan om livsmedelskemi och det kommer vi att fortsätta med hela veckan. Se till att du arbetar bra under lektionstid så slipper du hemarbete. Man kan välja att skriva rent sin tankekarta för hand eller med hjälp av ett gratis datorprogram. (Som vissa av er använde till tankekartan om immunförsvaret före jul.) Jag har lagt in en länk till tankekartsprogrammet under rubriken "Inressanta länkar" här bredvid.


Så här kan ett första utkast se ut

Livsmedelskemi

Vi fortsatte med kemikursens sista avsnitt, livsmedelskemi. Eleverna kommer inte att ha prov på den här delen av kursen, de kommer i stället att göra en tankekarta om livsmedelskemi som de ska presentera för mig (och för resten av klassen om man vill). Avsnittet är inte helt obekant för eleverna eftersom de readan läst en del livsmedelskemi på hemkunskapen. Jag ritade upp en tankekarta som handlade om kolhydrater på tavlan.

Tankekartan

KOLHYDRATER
Viktiga ämnen i allt levande. Viktig näringskälla för både djur och växter. Består av kol, väte och syre.

SOCKER
Enkla sockerarter, C6H1206
Symbol: <=> (Jag kan inte infoga ritade bilder, men krumeluren föreställer en sexhörning. En kolatom i varje hörn)
Exempel:
Druvsocker - glukos
Fruktsocker - fruktos

Sammansatta sockerarter, C12H22O11
En sammansatt sockerart är uppbyggd av två enkla sockerarter.
Symbol: <=><=> (ska föreställa två sexhörningar som sitter ihop)
Exempel:
Rörsocker - sackaros
Mjölksocker - laktos

STÄRKELSE
Jättemolekyler, (C6H10O5)n
n=100-2500
När växterna bygger upp stärkelse kopplas druvsockermolekyler ihop till långa kedjor samtidigt som vatten avges. Formeln blir därför som ovan.
Symbol: <=><=><=><=><=><=><=><=><=> och så vidare, mellan 100 och 2500 druvsockermolekyler kopplas ihop beroende på vilken växt som har tillverkat den.
Exempel:
Finns i potatis och i sädeslagens frön

CELLULOSA
Otroligt stor molekyl, (C6H10O5)n
n=3000 - 5000
Symbol: <=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=><=> och så vidare, mellan 3000 och 5000 druvsockermolekyler kopplas ihop.
Exempel:
Finns i växternas cellväggar.
Kostfibrer i maten

Resten av lektionen arbetade eleverna med frågor som handlade om - inte helt oväntat-kolhydrater.


Trevlig helg!

Äggsperiment: Fruktmörade proteiner och Osmos i ett ägg

Fruktmörade proteiner

heter laborationen som inleder avsnittet om livsmedelskemi.

Vi började med att hårdkoka ett ägg. Det såg ut så här:

Medan vi väntade på att ägget skulle bli klart skar vi en skiva av en ganska omogen och hård kiwi. När ägget var klart kylde, skalade och skivade vi det. Vi lade en äggskiva på ett urglas. Vi pressade lite kiwisaft över äggskivan och lät sedan kiwiskivan ligga på äggskivan i cirka 15 minuter.


Aptitlig frukost?

När 15 minuter hade gått tittade vi på äggskivan och såg då att ägget blivit kletigt och höll på att lösas upp. Hur kommer det sig?
Jo i kiwin finns ett enzym, actindin, som bryter ned proteiner. Det är bindningarna mellan aminosyrorna som bryts ned. Om denna process, som kallas mörning, får verka på en köttbit kommer köttet att bli mer lättuggat.

Här passar det bra att repetera följande

Om proteiner
Proteiner består av aminosyror som sitter i hop i en lång kedja.

Om enzymer
Enzymer är proteiner som fungerar som katalysatorer. Enzymer gör så att viktiga kemiska reaktioner kan ske i kroppen vid kroppstemperatur. Enzymerna i matspjälkningskanalen fungerar som små saxar. De "klipper itu" stora molekyler till mindre; kolhydrater -> druvsocker, fetter -> glycerol och fettsyror och proteiner -> aminosyror.

Vi skrev en kort laborationsrapport i skrivboken.


Vi påbörjade nästa laboration,
Osmos i ett ägg
men den behöver stå i några dagar innan vi kan fortsätta.

Vi lade helt enkelt ned ett färskt, okokt ägg i utspädd ättika i en bägare, täckte över med plastfolie och skrev gruppmedlemmmarnas namn på.

Fortsättning följer...

Målbeskrivningen

Vi gick igenom målbeskrivningen. Vi är nästan klara med hela.

Demonstration: Elda gasol

Dagens demonstration handlade om att elda gasol. Först påminde vi oss om att det är propan, C3H8 som finns i gasoltuben.

Gasoltub med brännarrör

.

Jag höll en bägare över gasollågan i cirka en sekund, och vi kunde sedan konstatera att insidan av bägaren blev immig. Slutsats: Det bildas vatten när gasol brinner.

Immig bägare

.

Vi provade även att hålla ett provrör i gasollågan. När syretillförseln är god och lågan är blå händer inget. Men om man stryper syretillförseln så att man får en gul låga blir provröret svart av sot.

Sotande låga

.

Om man för in det sotade provröret i den syrerika blå lågan försvinner soten. Hur hänger det i hop? Jo, när det är ont om syre kan inte allt kol som kommer från gasolen förbrännas. Det sätter sig i stället som sot på provröret. När man sedan eldar på provröret med den blå, syrerika lågan blir förbränningen effektiv och kolet på provröret kan förbrännas och sticka i väg som koldioxid, CO2.

Sotet(kolet) föenar sig med syret i lågan och sticker iväg som CO2

.

Efter en stunds resonerande skrev vi ned reaktionsformeln för förbränning av gasol (propan):

C3H8 + O2 -> H20 + CO2

propan + syre -> vatten + koldioxid

Sedan roade vi oss med att balansera formeln:

C3H8 + 5O2 -> 4H20 + 3CO2

När man balanserar en reaktionsformel ser man helt enkelt till att det finns lika många atomer av varje sort före och efter reaktionen. Man ser att en propanmolekyl och fem syremolekyler räcker till att bygga fyra vattenmolekyler och tre koldioxidmolekyler.

Balansering av reaktionsformel på tavlan

Temadag: Etik och moral

Eftersom det var temadag i dag hade vi ingen kemilektion.

Klurigt arbetsblad och demonstration

Vi började att arbeta med ett arbetsblad där det gällde att para i hop rätt mening med rätt ord. Meningarna stod på ett papper och orden på en separat lista. Allt eftersom man skrivit rätt ord efter rätt mening var det bara att stryka orden på listan och på så sätt närma sig målet.

Exempel:
* Gör ämnen som brinner utan märkbar låga - glöder
* Syrerikt ämne som finns i krut och ibland kallas salpeter - kaliumnitrat

* Släckning genom att ta bort brännbara ämnen - lämpning
* Temperatur när en vätska börja avge brännbara ångor - flampunkt
När de flesta var klara skrev jag den rätta raden på tavlan, så att alla fick tillfälle att rätta till eventuella misstag.

Demonstration: Den tunga koldioxiden.
Jag hällde ned en och en halv tesked natriumvätekarbonat, NaHCO3 i en bägare. Sedan hällde jag utspädd saltsyra över det.


Då börjar det att bubbla och fräsa, se bilden ovan. Jag tände ett stearinljus som jag hade placerat i en annan bägare:

Därefter hällde jag gasen som hade bildats i bägaren med bubblet över ljuset, se nedan. Observera att jag inte hällde ned något utav natriumvätekarbonatet eller ättiksyran i bägaren.

Ljuset slocknade.

Nu kan man börja att fundera. Varför slocknade ljuset? Vilken gas hade bildats?

Det måste ju vara en tung gas eftersom det gick att hälla ned gasen i bägaren. Vilken tung gas känner vi till? Hmm.. just det - koldioxid! Så är det, det bildas koldioxid och när man häller ned den i bägaren tränger den undan syret somm finns där och ljuset slocknar.

Reaktionsformel

NaHCO3(s) + CH3COOH(aq) -> CO2(g) + H2O + Na+(aq) + CH3COO- (aq)

(s) = solid, fast form

(aq) = i vatten

(g) = gas

Jag kommer inte att fråga om den här reaktionsformeln på provet, jag skrev den här bara för skojs skull.

Vi skrev ned demonstrationen i anteckningsboken.

Sedan pratade vi om bland annat bränder i hus, gaser som bildas då och brandvarnare.

Som avslutning svarade vi på några frågor i kemiboken MIX 2.

Eld och miniredovisningar

I dag efter lunch fortsatte vi med avsnittet "Förbränning och eld". Vi repeterade brantriangeln och pratade om hur man släcker olika typer av bränder. Brand i olja eller bensin ska man aldrig försöka släcka med vatten eftersom det då stänker ut brinnande olje- eller bensindroppar och elden sprider sig. Man ska i stället kväva sådana bränder, med ett lock om det brinner i en kastrull, eller med pulversläckare om det till exempel brinner i en bil. Om det brinner i träplankor går det däremot utmärkt att släcka elden genom att kyla ned den med vatten. Pulversläckaren kan bestå av natriumvätekarbonat, NaHCO3, som sönderdelas till vatten, H2O och koldioxid, CO2 när det värms upp. Vi släckte små eldar med just natriumvätekarbonat i onsdags på labtimmen.
För att befästa våra nya kunskaper om brand fick eleverna arbeta självständigt med två arbetsblad, se bilden här nedanför.

De sista 25 minutrarna förberedde och genomförde eleverna miniredovisningar. Det går till så att eleverna blir indelade i grupper om två till tre personer. Varje grupp får dra en lott där det står vad de ska redovisa om, till exempel antändningstemperatur eller lämpning. Grupperna får ca 5-6 minuter på sig att läsa på och planera redovisningen. Inga minnesanteckningar är tillåtna under redovisningen, allt måste finnas i huvudet på gruppmedlemmarna. Sedan drar vi lott om vilken grupp som ska börja. Redovisningarna tar bara ca 2-3 minuter per grupp.
Trevlig helg!

Laborationer: Jämföra brännbarheten och Att släcka eld

Dagens laborationer inledde kemikursens andra del, "Förbränning och eld".
Först pratade vi om vad som krävs för att få till en eld, det vill säga syre, värme och bränsle. Jag presenterade också brantriangeln.
Sedan var det dags att börja med den första laborationen: Jämför brännbarheten. Vi klippte till två bomullstrådar. Den ena lät vi vara och den andra doppade vi i en mättad kaliumnitratlösning. (Här passade jag på att repetera begreppen utspädd lösning, koncentrerad lösning och mättad lösning). Sedan lade vi den blöta tråden på tork.
Medans bommullstråden torkade provade vi två olika sätt att släcka eld. Släckningen med natriumvätekarbonat fungerade tyvärr dåligt. Det var meningen att den brinnande t-rödsindränkta tygbiten skulle direktkvävas och att koldioxiden som utvecklas också skulle bidra till kvävningen.
Ett annat sätt att släcka är att leda bort värmen. Vi provade att sätta en grov kopparspiral över en låga så att den slocknar eller blir minimal. Se bilden här ovanför.
Mot slutet av lektionen tände vi eld på de två bomullstrådarna. Den kaliumnitratindränkta tråden brann mycket bättre än den obehandlade. (I alla fall för en av tjejgrupperna) Det blir som en enkel stubintråd. Kaliumnitratet innehåller mycket syre som avges under förbränningen.

Avslutningsvis pratade vi om hur man kan släcka en eld. Man kan ta bort syret - kvävning eller så tar man bort värmen - kylning eller så tar man bort bränslet - lämpning. Vi antecknade gemensamt, sedan var det dags att sluta.