Hemma med sjukt barn

Jag har varit hemma med sjukt barn i dag också, så jag har ingen aning om vad ni har haft för er. Trevlig helg!

Hej!

Jag ser på besöksstatistiken att ni är här inne och pluggar. Bra!
Tänk på att ha en positiv inställning när du pluggar; "Jag kan lära mig det här", "Jag är smart" och "Jag förstår om jag koncentrerar mig". Var snäll mot dig själv när du lärt dig något, beröm dig själv.


Lycka till i morgon!

Kortfattad genomgång av målbeskrivningen, del 2 Ljus

Ljus

Ta fram målbeskrivningen så att du kan se hur punkterna är formulerade. Annars kan det vara svårt att hänga med i detta kortfattade sammandrag.

Godkänt
1. Hur ögat uppfattar ett beyst föremål

2. Ljusstrålar går rakt fram. Om ljusstrålarna hindrs blir det skugga. Ljusstrålarna som passerar förbi hindret kan inte svänga in bakom det, därför blir det skugga där. Läs mer på sidan 152.

3. Reflexionslagen: Infallsvinkeln = reflexionsvinkeln. Läs om refexionslagen längre ned på den här bloggsidan. Där finns också en bild som visar det hela. Även fysikboken berättar om refexionslagen på sidan 154.
4. Konvexa och konkava linser har jag också berättat om längre ned på den här sidan. Läs det. Du behöver inte alls bläddra långt. Informationen på sidan 158 i Sjöbergs och Ekstigs bok kan också kasta en del ljus över frågan.

5. Ögats delar och funktion har vi gått igenom. Ni har satt ut delarna på ett arbetsblad som jag hoppas att ni har sparat. Funktionen gick vi igenom i samband med det. Om du vill läsa mer om det, ta fram biologiboken. I fysikboken kan du också läsa om ögat, fast inte så detaljerat, på sidan 161.

Väl godkänt
1. Här skulle jag behöva rita och förklara på vita tavlan. Tyvärr har jag ingen möjlighet till det här. Kanske borde jag testa att rigga upp en kamera och spela in genomgångarna? Nej, där går gränsen. Det kommer jag inte att göra. Nåja. Var var jag? Jag hänvisar till övre hälften av sidan 156 i fysikboken. Fast jag vet att ni inte gillar att jag gör det. Det finns även ett inlägg längre ned på den här sidan, under plastmuggarna med skruvbrickorna. Där finns en bild på en laserstråle som går genom en glasbit och bryts. Läs det också.

2. Tyvärr har vi inte hunnit med totalreflexion och fiberoptik. Det är synd, men som alltid är tiden alltför knapp.

3. Ögat kan ändra brännvidden på sin lins med hjälp av små muskler. Det betyder att linsen kan bli tjockare och smalare. När linsen är tjock bryts ljuset mer än när den är smal. På så sätt kan vi se skarpt på olika avstånd. Pupillen reglerar ögats ljusinsläpp. Vad det gäller korrigering av synfel kan du läsa en hel del om det längre ned på bloggen. Som vanligt tar även vår eminenta fysikbok upp det vi har gått igenom. titta på sidan 161.

4. Man kan dela upp vitt ljus med ett prisma till exempel. Läs under rubriken "Färger 1" längre ned i bloggen. I fysikboken finns en snygg bild på ett prisma och ett spektrum på sidan 163. Ultraviolett och infrarött ljus ligger utanför det våglängdsområde som våra ögon kan uppfatta. Ultraviolett(kortare våglängd än synligt ljus) finns utanför violett och infrarött(längrevåglängd än synligt ljus) finns utanför rött. Läs mer här i bloggen under rubriken "Elektromagnetiskt spektrum" och i boken på sidan 163.

5. Polariserat ljus, läs under rubriken "Polaroidglasögon" här i bloggen. Polariserat ljus svänger endast i en riktning. Läs på sidan 166.
Laserljus förkaras på sidan 166. Vi patade om laserljusets egenskaper i samband med att vi tittade på ljusbryting i konkava och konvexa linser.

6. Paralleller mellan ljud och ljus betraktade som vågrörelser. Det här gick vi igenom förra veckan. Det var kul tyckte jag. Läs om det på sidan 165.

Nu är jag klar. Jag ska bara tillverka själva provet. Plugga på ordentligt nu. Tänk på vad jag har lärt er om studieteknik.

Lycka till!
önskar Åsa

Kortfattad genomgång av målbeskrivningen, del 1 Ljud

Ljud

Ta fram målbeskrivningen så att du kan se hur punkterna är formulerade. Annars kan det vara svårt att hänga med i detta kortfattade sammandrag.

Godkänt
1. Exempel på ljudkällor: högtalare, piano, nyckelskrammel, hundskall, och lövrassel. Det ljudkällor har gemensamt är att de vibrerar. Läs mer på sidan 130.

2. Stryck den här punkten. Vi har inte hunnit med hörbarhetsgränsen ordentligt.

3. Tonhöjden beror på vilken frekvens ljudkällan har. Frekvens = antalt svängningar per sekund. Enheten är hertz, förkortas Hz. Hög frekvens, det vill säga många svängningar per sekund ger en hög ton (ljus ton). Låg frekvens, det vill säga få svängningar per sekund ger en låg ton. Titta på sidan 131 i fysikboken. Där finns en bra oscilloskopbild som visar detta. Texten som finns under rubriken Höga och låga toner är också läsvärd.

4. Ljudets hastighet är 340 m/s i luft. Man märker att ljudet inte går lika fort som ljuset när det åskar. Först ser man blixten och sedan kan det ta flera sekunder innan knallen hörs.
Eko visar också att ljud inte går hur fort som helst. Om man ropar "hallå" mot en bergvägg långt borta måste man vänta några sekunder innan ljudet kommer tillbaka. Om man tittar på ett flygplan som flyger förbi verkar det som om ljudet kommer från en punkt bakom planet. Läs om det på sidan 135.

5. Buller är oregelbundna svängningar. Du kommer kanske i håg att vi tittade på hur oregelbundna svängningar ser ut på oscilloskopet. Vi skramlade med nycklarna framför mikrofonen och bilden på oscilloskoet blev då väldigt spretig, höga och låga toppar om vart annat, breda och smala huller om buller. Buller kan även helt enkelt betyda störande ljud. Det är mycket individuellt vad olika personer uppfattar som störande. Läs mer på sidan 133.

Eko kallas det när ljudvågor studsar mot något och kommer tillbaka. En del av ljudet som träffar till exempel en vägg studsar tillbaka som eko och en del absorberas av väggen. Mjuka, porösa och ojämna ytor absorberar ljudvågor bra. Det gör däremot inte hårda, täta och släta ytor. De ger bra eko. Läs mer på sidan 136.

Resonans kan man förklara som medsvängning. Kommer du i håg att vi slog an en stämgaffel och lyssnade på det svaga ljudet från den? Sedan satte vi stämgaffelns baksida mot en bordsskiva och då blev ljudet starkare. Det beror på att hela bordsytan börjarsvänga i samma takt som stämgaffeln. Läs mer på sidan 137.

6. Störande buller, hur kan man minska det? Ja, som jag skrev i punkt 5 är mjuka, porösa och ojämna ytor bra på att absorbera (= ta upp) ljud. Man kan inreda ett rum med tyg, akustikplattor, heltäckningsmattor, stoppade möbler, vanliga mattor och gardiner om man vill dämpa ljudet. De är gjorda av just mjuka och porösa material. Utomhus kan man sätta upp bullerplank vid motor- och järnvägar. När det störande ljudet träffar planket studsar en del tillbaka och en del absorberas. Man kan också göra själva ljudkällan svagare genom att lägga tyst asfalt på motorvägar eller sätta ljuddämpare på motorfordon. Det finns en bra lista i boken som handlar om åtgärder mot buller. Du hittar den på sidan 143.

7. Örats delar och funktion handlar den här punkten om. Jag hänvisar er till övningsbladet som vi gjorde på en lektion. Om du vill läsa mer om örats funktion rekommenderar jag dig att titta i biologiboken.

Väl godkänt

1. Gemensamma egenskaper hos ljudvågor och vattenvågor:
* Det är själva vågen som fortplantar sig (rör sig) framåt, inte själva materian. Se laborationen "Slinky spring" som finns här på bloggen. (I början av maj publicerades det inlägget.)
* Både i ljudvågor och vattenvågor blir mindre och mindre ju längre bort från ljudkällan eller det som orsakar vattenvågen de kommer.

2. Hur ljud fortplantas med utgångspunkt i partikelmodellen handlar det om nu. Den här punkten kräver fina illustrationer, som jag har svårt att åstadkomma här och nu. Som tur är finns det en stor grå ruta på sidan 137 i vår fysikbok som visar hur går till. Om du har varit vaken på lektionerna och dessutom haft papper och penna tillgängkigt är det mycket möjligt att du har skrivit om detta i ditt skrivhäfte. Se efter! Jag har nämligen ritat och beskrivit detta på tavlan.

3. Örats kapacitet har vi inte pratat så mycket om. Vi har pratat om att ett normalt öra på en ung person kan uppfatta frekvenser mellan 20-20 000 Hz. Med åldern försämras örats förmåga att uppfatta höga frekvenser. När ni testade era fräscha öron var det många som hörde upp till 16 000 Hz. Jag som är 38 år hör upp till 13 800 Hz och det går bara utför. Nåja.

4. Ultraljud och infraljud har vi gjort anteckningar om. Dessa anteckningar kan du också hitta här på bloggen och i din skrivbok.

5. Hur hörselsinnet kan upfatta riktningen till en ljudkälla ska vi fundera på nu. Vi gjorde en laboration som handlade om detta. Hela klassen ställde sig i en ring utom en person som stod i miten och blundade. Vi som stod i ringen skickade ljudlöst runt ett provrör med lite grus i. Ibland gav jag tecken åt den som för tillfället råkade hålla i provröret att skramla lite med det. Försökspersonen i mitten skulle då peka ut varifrån ljudet kom. När försökspersonen fick använda båda öronen gick det bra men när ett öra proppades igen med ett finger blev det svårt. Varför? Jo, när ljudvågorna kommer från sidan når de ena örat före det andra. Den lilla tidsskillnaden uppfattar hjärnan och kan räkna ut varifrån ljudet kommer. När man håller för ena hörat kommer givetvis ingen tidsskillnad att uppså och det blir svårt att avgöra varifrån ljudet kommer. Det finns en bra bild som visar detta på sidan 139 i fysikboken.

Elektromagnetiskt spektrum,

Elektromagnetiskt spektrum
Jag delade ut en kopia av detta papper till alla. Tyvärr är inte era kopior i färg. Vi antecknade direkt på kopian. Bilderna visar det elektromagnetiska spektrumet, olika sorters elektromagnetisk strålning.

Från vänster:
Gammastrålning Radioaktiv strålning
Röntgenstrålning Röntgenundersökningar

Ultraviolett strålning Gör dig solbränd
Synligt ljus Det ljus som vi kan se.
Infraröd strålning Värmestrålning, värmekameror, fjärrkontrollen, infravärme på uteplatsen
Microvågor Microvågsugn, rörelsedetektor, bluetooth, trådlösa telefoner
Radiovågor Radiokommunikation

Vi pratade bland annat om hur microvågsugnar fungerar och om hur radioaktiv strålning uppkommer.

Ögats delar och funktion

Sedan var det ögat som stod på tur. Först fick ni försöka sätta ut delarnas namn på egen hand. Lite hjälp fick ni från listan som fanns på arbetsbladet. Sedan gick jag igenom ögats delar och hur det fungerar. Om du vill veta mer om det kan du titta i biologiboken.

Blinda fläcken
Blinda fläcken finns på näthinnan just där synnerven sitter fast. På blinda fläcken finns inga synsinnesceller (tappar och stavar). Det ljus som faller där kan vi därför inte registrera. Vi gjorde ett litet experiment för att se hur man upplever det när ljuset/bilden hamnar på blinda fläcken.

Instruktioner

Vi blundade med ena ögat och höll pappret här ovanför på en armlängs avstånd. Vi fixerade blicken på krysset och förde samtidigt pappret närmare ansiktet. Vid en viss punkt försvinner haren. Ja, helt plötsligt ser man den inte längre i ögonvrån. Varför det? Jo, vid ett visst avstånd och vid en viss vinkel kommer ljuset från haren att träffa blinda fläcken. Eftersom det inte finns några sinnesceller som kan registrera ljus där kommer man inte att se något. Om man fortsätter att föra pappret närmare ansiktet ser man haren igen.

Jämförelse mellan ljud och ljus som vågrörelser
Det här var en knepig uppgift. Verkligen något att bita i, eller hur? När vi gick igenom den trillade en och annan polet ned. "Aha!" "Jamen så måste det ju vara". Jag kan inte redogöra för hela diskussionen här, men om du vill veta vad vi pratade om kan du slå upp boken på sidan 165 och särskilt titta på de två spalterna uppe till höger. Första stycket hänger också ihop med den här uppgiften.

Linser, Ögat, Reflexionslagen, Polaroidglasögon och Ljus i vatten

Linser

Vi tittade på hur ljuset bryts i konvexa och konkava linser. Vi ritade av strålgången i linserna. Läs mer i boken på sidorna 158 och 159.

Det såg ut så här:

Konvex lins

Strålarna bryts i hop till en punkt, fokus.

Minnesregel: En konvex lins växer på mitten.

Konkav lins

Strålarna sprids.

Minnesregel: Konkav går nästan av (eftersom den är smal på mitten)

De röda ljuset på bilderna är laserljus. Laserljuset består bara av en färg, det vill säga det finns bara en våglängd. Så är det med vanligt rött ljus också. Men laserljuvågorna går dessutom i takt. Läs om laser på sidan 166 i fysikboken. Det finns bra bilder där också.

Ögat eller Hos optikern

Bilden föreställer ett normalt öga. Linsen bryter strålarna så att fokus(brännpunkten) ligger precis vid näthinnan. Bilden som hamnar på näthinnan blir då skarp. På fotot syns det tyvärr inte riktigt att strålarna bryts i hop vid näthinnan. Det är svårt att fotografera strålar.

Här ser vi ett närsynt öga:

Ögats lins bryter i hop strålarna för mycket. Fokus hamnar framför näthinnan och bilden på näthinnan blir suddig. Synfelet kan korrigeras med en konkav lins framför ögat som sprider ljuset lite innan det kommer till ögats egen konvexa lins:

Nu hamnar fokus rätt. Tyvärr syns det dåligt på det här fotot också.

Ett öga kan även vara översyt. Då brys strålarna ihop bakom näthinnan:

Vilken lins ska vi välja för att rätta till det här synfelet då? Strålarna behöver brytas i hop mer, därför är det lämpligt att välja en konvex lins att sätta framför ögat.
Vi provar:

Det fungerade! Den här bilden är också bedrövligt dålig. Om du vill titta på tydliga bilder rekommenderar jag dig att slå upp sidan 161 i fysikboken.

Reflexionslagen


Vi veriferade reflexionslagen. Det betyder att vi kontrollerade att reflexionslagen stämmer. På bilden här ovanför ser du hur vi gick till väga. Vi lät en laserstråle falla in mot en spegel och så kontrollerade vi att infallsvinkeln var lika stor som reflexionsvinkeln. Vi provade flera olika infallsvinklar. Vi ritade och antecknade i skrivböckerna. Anteckningarna liknar figuren här nedanför väldigt mycket.


Polaroidsolglasögon
Det finns solglasögon vars glas bara är färgat och det finns solglasögon vars glas är polariserande. Här håller jag i ett par solglasögon med polariserande glas. Framför ena glasögat håller jag ett löst polariserande glasöga. Som ni ser kan man se igenom båda glasen. Det är André Ampère som skymtar i bakgrunden.


Men titta hur det blir när jag vrider 90 grader på det lösa glasögat:

Det blir svart! Man kan inte längre se herr Ampère. Hur hänger detta i hop? Jo, som ni kanske komer i håg så kan man beskriva ljus som en elektromagnetisk vågrörelse. I figuren här nedanför ser man att det är 90 grader mellan det magnetiska och elektriska fältet. I de polariserande glasögonen finns ett slags lodrätt galler kan man säga. När den elektromagnetiska vågen når det polariserande glaset släpps bara den lodrätta vågen igenom, den horisontella stoppas. Om man sätter två lodrätta "galler" efter varandra är det inga problem för den lodrätta vågen att ta sig igenom. Men om man vrider det ena "gallret"(glaset) 90 grader kommer även den lodräta vågen att stoppas.



Så här såg det ut när jag förklarade det hela. På bilderna saknas två fysikböcker som jag höll med 90 graders vinkel emellan. Läs mer i boken på sidan 166.




Ljus i vatten
Här skriver jag en kort version. I ditt skrivhäfte finns en utförligare förklaring. (Om du varit flitig och skrivit ner den vill säga)

På botten av den tomma plastbägaren kan man skymta kanten på en skruvbricka. Vi höll huvudet alldeles stilla och fixerade blicken vid skruvbrickans kant. En medhjälpare hällde sedan vatten i bägaren och då såg det ut så här:


Plötsligt kunde vi se hela skruvbrickan. Hur gick det till? Jo, det har att göra med att ljus bryts (ändrar riktning) när det går från ett ämne till ett annat. Vatten är optiskt tätare än luft och då bryts ljuset från normalen. Nu måste vi titta på vad som menas med normalen:


Här ser vi att laserstrålen går genom glasbiten och ut i luften. (Glasbiten är optiskt tätare än luft). Normalen finns inte på riktigt, det är en tänkt linje, vinkelrät mot ytan där ljuset bryts. På bilden ovan har jag ritat dit normalen. Man ser att laserstrålen ändrat sin riktning, vinkeln mot normalen har blivi större. Komplicerat? Läs i boken på sidan 156 (och i ditt skrivhäfte som sagt). Egentligen borde jag förklara detta utförligare här, men det är svårt utan att rita. Dessutom börjar jag få ont om tid. Nåja.

Ljus, skugga och färger

Vad är ljus?

Så var det dags att ta itu med ljusavsnittet. Vi pratade om vad ljus och ljuskällor är. Ljuskällor är till exempel glödlampor, solen och lysmaskar. Sedan hade jag en genomgång om ljus och eleverna antecknade följande:

Vad är ljus?

* Ljus är energi som utbreder sig med hög fart. Ljusets hastighet är 300 000 km/s.

* Ljus behöver inte ett medium att utbreda sig i. (Det behöver som bekant ljud)

* Man kan beskriva ljus på två sätt, dels om en elektromagnetisk vågrörelse och dels som en ström av fotoner (små enegipaket).

Efter att vi antecknat dessa tre punkter delade jag ut en bild på en elektromagnetisk våg som eleverna fick klippa till och tejpa in i sina skrivböcker. Bilden såg ungefär ut så här:

Figur 1. En elektromagnetisk våg består av elektriska och magnetiska fält.

* De elektriska och magnetiska fälten svänger i takt med varandra.

Hur ser du?

Heter ett arbetsblad som jag delade ut och vi började att fundera på det. Vi kan se ljuskällor eftersom de ger ifrån sig ljus som sedan når våra ögon. Vi kan även se andra saker, som inte ger ifrån sig ljus eftersom de reflekterar ljus som någon ljuskälla sänt ut. Vi ritade in hur ljuset reflekterades mot pennan, som fanns avbildad på arbetsbladet, in i ett öga som vi ritade dit. Uppgiften vållade inga större problem.

Skuggan

Jag tog fram en linjal och höll den i ljuset från OH-projektorn. Skuggan på väggen blev ganska stor. När jag flyttade linjalen närmare väggen blev skuggan mindre. Hur kan det komma sig? Olika personer kom med olika förslag på hur man kan förklara det. Vi klargjorde att ljuset utbreder sig rätlinjigt i luft. Efter en stund kom vi fram till en bra förklaring, men den tänker jag inte skriva här än, den får ni vänta på några dagar. Fast ni har ju förklaringen i era skrivböcker.

Färger 1

Jag släckte ned klassrummet och vevade ned mörkläggningsgardinen. Sedan tände jag OH-projektorn och höll ett prisma i ljuset från den. Då kunde man se en fin regnbåge, ett spektrum, på vita tavlan.

Prisma

Vi diskuterade fenomenet fram och tillbaka och kom så småningom fram till att det vita ljuset från OH-projektorn består av flera färger; lila, indigo, blått, grönt, gult, orange och rött. De olika färgerna har olika våglängd och bryts olika mycket i prismat. Därför kan vi se de olika färgerna bredvid varandra på vita tavlan. Vi fortastte att prata om färger. De ytor som vi uppfattar som vita reflekterar allt ljus, som faller in på dem och de ytor som vi uppfattar som svarta absorberar (tar upp) allt ljus och reflekterar inget. Hur är det med en röd eller grön yta då? Jo, en röd yta absorberar alla färger(våglängder) utom den röda färgen. Bara den röda färgen (våglängden) reflekteras. På samma sätt förhåller det sig med de andra färgerna.

Färger 2

Jag höll en röd plastplatta i ljuset från OH-projektorn. Så här:

Då såg det ut så här på filmduken bakom:

Inte så konstigt, men varför blir det så här? Det krävdes en hel del tankearbete för att komma fram till svaret. En vanlig föreställning är att den röda plastbiten färgar ljuset rött, men så är det inte.I stället är det så att den röda plastbiten stoppar alla våglängder förutom den röda. Bara den röda våglängden släpps igenom.För säkerhets skull provade vi även med en blå plastbit:

Då såg det ut så här på filmduken:

Den blå plastbiten släpper bara igenom den blå våglängden, de andra våglängderna kommer inte igenom.

Men hur blir det om man sätter både den röda och den blå plastbiten i ljuset?

Vår hypotes stämde, inget ljus kom igenom. Det blev en svart skugga.

Det blir en svart skugga eftersom det vita ljuset först träffar den röda plastbiten och då stoppas allt ljus förutom det röda. Det röda ljuset fortsätter mot den blå plastbiten, men det röda ljuset släpps inte igenom där -> inget ljus kommer igenom -> en svart skugga på filmduken.

Det var mycket nytt på en gång.

Målbeskrivning, ljudkorsord, infra- och ultraljud

Målbeskrivning
Jag mejlade ut fysikkursens målbeskrivning i måndags och i dag delade jag ut även ut den på papper. Jag kommenterade kort några av punkterna under rubriken godkänt.

Ljudkorsord
Sedan delade jag ut ett korsord som handlade om ljud. Jag har tillverkat det med hjälp av ett trevligt korsordsprogram som du kan ladda ned gratis här: http://www.eclipsecrossword.com/ om du skulle bli sugen på att tillverka ett korsord till en kompis eller så. Det är ganska kul och snyggt blir det också. När de flesta började att bli klara med korsordet skrev jag de rätta orden på tavlan så att alla kunde rätta.

Genomgång av infraljud och ultraljud (Förkortad version)
Det mänskliga örat uppfattar ljud vars frekvens ligger mellan 20 - 20 000 Hz. (frekvens = antal svängningar per sekund). Ljud som har längre frekvens, alltså under 20 Hz kallas infraljud. Vi kan inte höra infraljud. Ljud som har högre frekvens än 20 000 Hz kallas ultraljud. Det kan vi inte heller höra.

Infraljud, under 20 Hz
* Lång våglångd
* Flygplan, raketer, kraftverk, maskiner och strömmande vatten och luft kan ge upphov till infraljud.
* Kan färdas över långa avstånd- halva jordklotet
* Kan orsaka illamående hos människor

Ultraljud
* Kort våglängd
* Medicinska apparater kan undersöka foster och konstiga knölar med ultraljud.
* Fladdermöss orienterar sig med hjälp av ultraljud.
* Hundvisselpipor sänder ut infraljud, hundarna uppfattar det och sätter högsta fart mot matte/husse.
* Ekolod
* Rengöring

Ibland kan man blanda i hop infra- och ultraljud. Vilken var det som hade lång våglängd och vilken hade kort? Hmm.. Då kan man tänka att: Ja, det är långt till Infra City, alltså har infraljud lång våglängd. Javisst är det en knäpp minnesregel, men den fungerar.

Här kan du läsa en intressant artikel i Svenska dagbladet om infraljud: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_121801.svd

Bloggar i morgon

I morgon kommer det att finnas några rader om den sista ljudlektionen här.

Oscilloskopet

Med ett oscilloskop kan man avbilda ljud.Först fick eleverna experimentera lite på egen hand. De provade att att göra olika ljud, prata, sjunga en ton, eller blåsa i en flaska i mikrofonen och se hur kurvan på oscilloskopet ändrade sig. De flesta elever tyckte att det var kul att se ljudvågorna avbildade. Sedan tog de itu med några uppgifter.

Oscilloskopet och en högtalare som idag fick fungera som mikrofon.

.

Så här såg uppgifterna ut:
.

Rita hur oscilloskopbilden ut när

1. någon sjunger en skapligt ren ton.

2. ni slår an stämgaffeln som är märkt 2000 Hz.

3. ni slår an stämgaffeln märkt 440 Hz.

4. när någon skramlar med sina nycklar.

.

En av gruppmedlemmarna får sjunga en ton in i mikrofonen.

5. Hur ska h*n göra för att vågorna på skärmen ska bli tätare?

6. Hur ska h*n göra för att vågorna på skärmen ska bli glesare?

7. Hur ska h*n göra för att vågorna på skärmen ska bli högre?

8. Hur ska h*n göra för att vågorna på skärmen ska bli lägre?

.

När eleverna gör dessa uppgifter ser de på oscilloskopet att en hög ton har hög frekvens (tätt mellan vågtopparna) och att en låg tog har låg frekvens (långt mellan vågtopparna). De ser också att en stark ton har högre amplitud (höjd på vågen) än en svag ton. Sedan är det lätt att införa begreppen frekvens = antal svängningar per sekund, våglängd = avståndet mellan två vågtoppar(eller dalar) och amplitud = vågens höjd

.

Förtydligande

.

Texten är på engelska, men visst förstår man ändå?

.

Man kan också se skillnad mellan de regelbundna svängningen tos en ton från en stämgaffel och den oregelbundna från nyckelknippeskrammel.

.

Tongeneratorn

Antik tongenerator med högtalare

.

Jag hade ställt tongeneratorn i ett angränsande rum för att minska störningarna från ljuden som oscilllioskopgruppen gav i från sig. Varje elev fick testa sin hörsel i det övre frekvensregistret. Det går helt enkelt till så att man slår på tongeneratorn och ställer in den så att man hör en ton. Sedan vrider man på ett reglage så att tonen blir högre och högre (frekvensen ökar) när man inte längre hör någon ton läser man av frekvensen på skalan och antecknar resultatet.
Barn kan höra toner mellan 20-20 000 Hz (Hz=Hertz enhet för frekvens) men med åldern försämras vår förmåga att uppfatta höga toner. I 60-års åldern brukar man uppfatta toner mellan 20-10 000 Hz.

.

När vi var klara med laborationerna gick vi igenom dem och jag ritade några olika svängningar på tavlan som eleverna fick jämföra och svar på frågor om.
Till sist pratade vi om varför man tycker att ens egen röst låter konstig när man spelar in den. Jag hinner dock inte skriva om det nu, jag kompletterar med det senare.

Upplagd av Åsa kl. 21:35 0 kommentarer

Ljudets hastighet, eko, två öron

Ljudets hastighet
Vi började med att fundera på om ljud kan fortplantas i flytande och fasta ämnen. Vi konstaterade att det är så eftersom man hör en hel del när man simmar under vattnet i en simbassäng och om när man knackar på en stängd trädörr leder den ljudet in till rummet innanför dörren. Att ljud kan fortplantas i gaser visste vi redan eftersom vi hör varandra ganska bra när vi pratar i fysiksalen.
Ljudets hastighet varierar beroende på vilket ämne det fortplantas genom.
* Snabbast går det i fasta ämnen. Atomerna/molekylerna sitter tätt. Ljudhastigheten i stål är 5100 m/s.
* Medelsnabbt går det i vätskor. Molekylerna sitter ganska tätt. Ljudhastigheten i vatten är 1500 m/s.
* Långsammast går det i gaser. Molekylerna är utspridda ganska långt i från varandra. Ljudhastigheten i luft är 340 m/s. Ljudhastigheten i luft kan vara värt att lägga på minnet. Det hör till allmänbildningen att känna till den.

Eko, absorption och fladdermöss
Vi pratade även om eko och absorption av ljud och om hur bra olika material reflekterar och absorberar ljud. Fladdermöss sänder ut högfrekvent ljud och orienterar sig efter ekot. De har väldigt känsliga öron, så de "blundar" med öronen när de skickar ut sina signaler för att skydda dem. Läs mer om det här på sidan 136 i fysikboken.

Två öron
Hela klassen ställde sig i en stor ring och i mitten stod en frivillig försöksperson som blundade. Vi som stod i ringen skickade ljudlöst runt ett provrör med lite grus i. När jag viftade lite med armen skramlade den person som för tillfället råkade att hålla i provröret med det. Försökspersonen skulle då peka åt det håll som ljudet kom ifrån. Det var inga problem för försökspersonen att ange riktningen när båda öronen fick vara med. Däremot blev det svårare att ange varifrån ljudet kom när försökspersonen höll för ena örat. Hur kan det komma sig? Ja, vi gick igenom det och antecknade det i skrivböckerna. Om ni har tur kanske jag skriver det här på bloggen också om några dagar.

Buller och åtgärder mot buller
Eleverna arbetade med ett uppgiftsbald som handlade om buller och åtgärder mot buller. Det var inte svårt att förstå, därför hänvisar jag er till boken läs på sidan 133 om buller och på sidan 143 om åtgärder mot buller.

Kemiproven, örat och vakuumpumpen

Kemiproven
Äntligen fick ni tillbaka kemiproven. Var och en tittade igenom sitt prov och det fanns möjlighet att fråga om rättning och poängsättning. Sedan samlade jag in proven igen.

Örat

Örats delar

Först fick eleverna arbeta självständigt med ett arbetsblad om örats delar och funktion.

Arbetsblad om örat

Sedan när jag gick vi igenom det kom vi även in på diverse intressanta sidospår som handlade om ärrbildning på trumhinnan efter öroninflammation, lock för öronen, tinnitus och olika hörselnedsättningar.

.

Ingen kan höra dig skrika i rymden. Stämmer det?

Vakuumpump med ringklocka

.

Vi tog fram vakuumpumpen för att prova om ljud behöver luft för att utbreda sig. Vi satte in en ringklocka i vakuumpumpen och pumpade ur så mycket luft som det gick. Precis som vi misstänkte så hördes ringningen mycket sämre när en stor del av luften var urpumpad. När vi sedan släppte in luften igen hördes klockans ringning starkare och starkare allt eftersom det kom in mer luft. Om vi hade kunnat pumpa ur all luft och om klockan hade svävat helt fritt i vakuumpumpen hade vi inte kunnat höra något ringljud alls. Jag hade hängt upp klockan i två snören för att förhindra att ljudet leddes ut genom bottenplattan. (Nu leddes en liten del av ljudet genom snörena och upphängningspinnarna till bottenplattan och sedan ut i luften. ) Nåja. Vi svarar i allafall ja på frågan om ljud behöver luft(eller något annat material) för att utbreda sig och på frågan i rubriken svarar vi: Ja, det stämmer att ingen kan höra dig skrika i rymden.

:

Kul svar

Till sist måste jag bara delge er ett kul svar på kemiprovet. Här kan du läsa hur en person i 8c svarade. Svaret står med kursiverad text.

Frågan:

Vi provade även att hålla ett provrör i gasollågan. När syretillförseln är god och lågan är blå händer inget. Men om man stryper syretillförseln så att man får en gul låga blir provröret svart av sot.

Varför blir provröret svart av sot?

.

Det är ont om syre och då sätter sig kolatomerna på röret och väntar på syre.

.

Kolatomerna behöver inte vänta förgäves, i frågans andra del får kolatomerna sitt syre, förenar sig med det och "flyger i väg".

Tack x för att jag fick skriva ditt svar här.

.

Trevlig helg!

Fysikkursen startade med ljudlaborationer

Vi gjorde sex korta laborationer om ljud i dag. Du hittar laborationerna på sidorna 144 och 145 i Puls Fysik.

1. Stämgaffeln

Man kunde känna att stämgaffeln rör på sig genom att hålla den mot näsan, ögonfransarna och kinden, det kittlas. Man kunde även se att den rör på sig när man doppar den i vatten. Då bildas små vågor kring den och om man slår an den riktigt ordentligt skvätter vattnet omkring.

3. Låter ljudkällor lika i alla riktningar?

Vi kunde konstatera att stämgaffeln låter mest när man håller den lodrätt vid örat. Det beror på att stämgaffelns skänklar svänger i den riktningen. Jag förklarade och berättade även om ljudvågor. Det kan du läsa om på sidan 137 i vår utmärkta fysikbok under rubriken Ljudvågor i partikelmodellen.

5. Slinky spring

Man håller fjädern i båda händerna och sträcker ut den. Ena handen får vara en ljudkälla som rör sig fram och tillbaka. Då ser man tydligt hur vågor förflytttar sig genom fjädern. Det blir förtunningar och förtätningar där vågen går fram. Vågen förflyttar sig men inte fjädern. Så fungerar det även när ljudvågor går genom luften.

7. Big Bang eller Big Ben?

Vi hängde upp en gaffel i en sytråd. En medhjälpare slog till gaffeln med ett metallföremål och vi jämförde hur det lät när man höll trådens ändar mot öronen och när man inte gjorde det. Vi kan avslöja att det låter mycket starkare när man håller trådens ändar mot örat. Ljudet leds direkt till örat. Först vibrerar gaffeln, överförs vibrationerna till tråden, till fingarana och slutligen till skallbenet och örat.

8. Burktelefon

När man pratar i burktelefonen börjar luften i burken att vibrera, sedan förs vibrationerna vidare genom snöret till burken i andra änden. När vibrationerna nått burken i andra änden börjar luften i burken i att vibrera och de vibrationerna når sedan örat. Burktelefonen fungerar ganska bra eftersom ljudet inte sprids så mycket när det leds genom tråden.

11. Resonans

Vi jämförde hur stämgaffeln låter när man håller den i luften och när man sätter skaftet mot ett bord. Det låter mycket starkare när stämgaffelns skaft nuddar bordet. Vibrationerna i stämgaffeln överförs till hela bordsytan -> ljudet blir starkare.

Mot slutet av lektionen gick jag igenom laborationerna. Vi rätade ut ett och annat frågetecken, kom till en del nya insikter och kompletterade våra laborationsanteckningar. Här ovanför kan du läsa en förkortad version av det vi diskuterade och det jag skrev på tavlan.

Till sist vill jag passa på att efterlysa några exemplar av den här boken:

Flera av eleverna i 8c vet inte var de har gjort av sin fysikbok. Leta igenom skåpet i skolan och leta hemma i alla skrymslen och vrår. Om man inte hittar den får man köpa en ny och det är ganska dyrt.

Jag hinner inte skriva i kväll, jag gör det i morgon i stället

Jag måste titta på Klass 9a och sedan fortsätta att rätta.